Kolhydratladdningen fungerade bra, jag kände mig pigg nästan hela vägen till Herrenäs. Naturligtvis hjälpte sportdryck, bananer och energikakor till. Vätskesäcken på 3 liter fyllde jag på i Gustavsfors med den sportdryck DKM+ serverade. I Lelång fick jag nog ett veck på slangen, för jag kunde inte suga i mig vätska. Jag märkte av det i kroppen sista biten mot Herrenäs.
Före starten var jag lite för het på gröten och sjösatte för tidigt. Bättre att värma upp på land. Sitta i TT:n skulle jag ju göra hela dagen. Jag valde att starta nära Baldersnäs. Om jag skulle slå runt var det nära till land. Laxsjön låg nästan blank före starten, men det blev som andra sagt väldigt skvalpigt efter start. De första 15-20 minutrarna var det svårt att få någon ordning på paddlingen. Jag tror att jag tog det lite för lugnt i starten och därför fick det onödigt skvalpigt. Det stela paddlandet gjorde att min högerhand domnade bort och jag tror att det var att jag inte hade känsel i handen som ledde till mina blåsor på fingrarna. Lyftet vid Skåpafors gick bra. Det var fördel att hålla höger och ta upp långt in på lyftet. Kortare kö. Jag trodde att detta lyft skulle vara tungt för armarna (390 m), men det gick fint trots att det var trångt. Sjösatte till vänster på stenstrand.
Svärdlång var en riktigt trevlig bekantskap. Lugnare vatten gav fin paddling och god fart. Sista biten började min bak värka, men inte outhärdligt. Jag kände att blåsorna på fingrarna måste ses om vid Skifors. Lyft vid sand/stenstrand efter 2 h och 4 minuter. Tog en banan och fick hjälp att sätta tape på fingrarna. Precis före sjösättningen fick jag en glad överraskning. Frun med barna och syster med familj hejade glatt på inför Västra Silen. Det gav mig mer energi. Sjösatte till vänster på sandstrand.
Västra Silen kändes lång, men paddlingen flöt på bra i 9,5 km. Då började min bak värka så mycket att jag letade efter en plats att kunna ställa mig upp. Först i Sunden fick jag rest på mig. De 2,5 km var väldigt långa. Viken jag valde var stenig och jag lyckades slå i hälen i en av dem. Nästa vik var det naturligtvis fin sandstrand, så nästa gång får det bli andra lilla viken till vänster i Sunden om jag måste resa mig. Lyftet vid Gustavsfors var vid en flytbrygga. Jag har inte tränat på det och det ställde till problem. Vad jag inte märkte var att det var strömt. Jag försökte lyfta på läsidan och drev ifrån bryggan. Var tvungen att backa tillbaka och väja (försökte i alla fall) för några paddlare. Väntade på min tur och valde andra sidan av bryggan denna gång. Nu gick det bättre. Här tog jag ett längre stopp, kanske lite väl långt, men jag hade trevligt sällskap. Glömde att pinka. Sjösättningen var också vid flytbrygga. Jag måste träna på det, det var väldigt nära att jag slog runt.
Lelång bjöd på en fin början, men när jag paddlade ut i sjön hade det börjat blåsa sydlig vind på 3-5 m/s. Jag höll mig längs östra stranden och efter 4,5 km var jag tvungen att stanna och pinka. Det fick bli ett grund strax söder om Nybölet. Vinden ökade sakta och när jag gjorde överfarten till västra sidan Lelång började det bli tungt. 4 km före Herrenäs var jag trött och vågorna var jobbiga och mitt huvud började vekna. Sista viken före Herrenäs paddlade jag in i för att få lite lugnare vatten. Trött och törstig lyfte jag på Herrenäset men 150 meter före depån. Drack tog en energikaka och vilade lite. När jag fick sjösatt och rundade udden gick det gäss (ca 6-8 m/s) och sjön studsade från klipporna. Jag var nära att gå runt flera gånger men lyckades ta mig till bryggan med mycket hög puls. Jag hoppades att vinden skulle lägga sig, så jag skulle våga fortsätta till Bengtsfors. Väntade på Herrenäs i en och en halv timma och såg många bada innan jag bestämde mig för att bryta. Det svider ännu att jag inte lyckades förmå mig själv att paddla de sista 9,5 km:arna.
Vad skall jag göra för att nå längre?
- Mer träning i vågor.
- Längre träningsrundor.
- Lära mig att hänga på våg.
- Flytsäckar i för och akter eller kajak med skott. (Ett par kajaker var nära att sjunka vid Herrenäs.)
- Ett nytt säte. Jag hade svårt att sitta i bilen när frun körde hem på kvällen.
- Paddla DKM+ 2010 om jag får möjlighet till det.
Dalsland kanot maraton+ var en mycket rolig upplevelse. Familjen tyckte att det var en skön helgtur. Trevlig publik, bra arrangerat, fin natur och mycket mer. Jag kommer gärna tillbaka. Min kära fru tog bilderna.
Kul att få läsa dina erfarenheter. Flyttankar både fram och bak tror jag gör att nervositeten inför eventuell vurpa blir mindre. Timmar i tävlingskanoten fixar resten!
SvaraRaderaJag håller tummarna inför nästa år!